Pages Navigation Menu

Tjugo koppar kaffe — ger en meter tyg

Professor och entreprenör Günter Pauli håller föredrag om Blue economy. I bakgrund bild på nyfött barn.

Günter Pauli

– Natu­ren är all­tid kon­struk­tiv. Den går i cir­kel. Den tit­tar inte på vad vi gjort för fel, den ser framåt, säger Günt­her Pauli. På stor­bilds­skär­men ses han nyfödde son. FOTO: TITTI THORSELL

Den ”blå eko­no­min” är här! Haka på och för­stå busi­ness 3.0! Avstam­pet till ett forum med natu­ren som coach, har nu gjorts på Öija­red Aka­demi, Lerum. En stra­tegi för till­växt där begrep­pet avfall inte exi­ste­rar, där det ska­pas kassa­flö­den, mas­sor av jobb och en bättre värld. 

Tjugo kop­par kaffe ger en meter tyg! Kaf­fet vi dric­ker utgör mindre än en pro­cent av vad man kan använda kaf­fe­plan­tan och dess avfall till. För­u­tom kaf­fedryc­ken, går det att till­verka vat­ten­av­stö­tande tyg, mat, djur­fo­der, golv­mat­tor, iso­le­ring till kyl­skåp och målar­färg. Allt detta istäl­let för att bränna eller kompostera.

Kaf­fe­sum­pen är närings­rik. Till­sätts svamp­my­cel kan det på fyra till sex vec­kor växa god mat­svamp där, till exem­pel ost­ron­skiv­ling eller shi­i­take. Det är ett av flera exem­pel på ”blå eko­nomi” som inom vitt skilda bran­scher har sjö­satts eller hål­ler på att starta upp i Västsve­rige, i lan­det och globalt.

Men först ett för­tyd­li­gande. Det väl­kända kon­cep­tet ”grön eko­nomi” byg­ger på håll­bar utveck­ling och eko­lo­gisk eko­nomi. Men det är inte samma sak som den ”blå eko­no­min”. Den gröna för­knip­pas med att vara exklu­siv och dyr, krä­ver sub­ven­tio­ner och hand­lar om att  strypa konsumtionen.

–Den blå eko­no­min är inno­va­tiv, kon­kur­rens­kraf­tig, ska­par sys­sel­sätt­ning och mer­värl­den, säger den bel­giske ent­re­pre­nö­ren och pro­fes­sorn Gün­ter Pauli. För­fat­tare till boken och begrep­pet med samma namn the Blue Economy.

Kon­struk­tiv

–Natu­ren är all­tid kon­struk­tiv. Den går i cir­kel. Den tit­tar inte på vad som gått snett och bli­vit fel. Natu­ren ser framåt, säger Pauli och upp­ma­nar oss foku­sera på möj­lig­he­ter istäl­let för pro­blem och se på det rent fysiskt.

–Natu­ren brän­ner inte upp något avfall. Den är inne i ett krets­lopp som föder något nytt, bio­lo­giskt ned­bryt­bart och för­ny­bart.  Eli­mi­nera ordet avfall. Se dess möj­lig­he­ter, bortom orsak och ver­kan. Upp­täck sam­band och skapa nya sammanhang!

– Den blå ekonomin är innovativ, konkurrenskraftig, skapar sysselsättning och mervärlden, säger den belgiske ekonomen och professorn Günter Pauli.

– Den blå eko­no­min är inno­va­tiv, kon­kur­rens­kraf­tig, ska­par sys­sel­sätt­ning och mer­värl­den, säger den bel­giske eko­no­men och pro­fes­sorn Gün­ter Pauli.

Han sät­ter fokus på mer­vär­det istäl­let för att skära kost­na­der. Att skapa sys­sel­sätt­ning är mer­värde. Natu­ren är inte arbets­lös och inte hel­ler några anställda. Günt­her Pauli ger exem­pel på sex olika “blå före­tag” som han beskri­ver kon­kret. Allt ifrån pap­pers­till­verk­ning, där cel­lu­losa ersatts med sten­mjöl och 20 pro­cent PET, till att få en viss­nande citron­farm i Afrika att blomstra. För­u­tom citro­ner säl­jer far­ma­ren idag färsk­pres­sad juice, tvätt­me­del, ved, djur­fo­der och mat­svamp. Själv­klart åter­vin­nings­bart och där ett enda kassa­flöde nu bli­vit nio olika. Han talar om att re-industrialisera, åter­skapa bran­scher med industri.

–På tio år kan 100 mil­jo­ner jobb ska­pas, häv­dar Pauli.

Sam­verka

Den blå eko­no­min byg­ger på sam­ver­kan, klus­ter av indi­vi­der och akti­vi­te­ter. Mång­fal­dens bety­delse för inno­va­tions­för­må­gan är viktig.

– Nya och unika idéer föds när grup­per som repre­sen­te­rar många disci­pli­ner, olika kul­tu­rer, åld­rar och kön kom­mer sam­man för att lösa ett pro­blem, säger läka­ren Jonas Brand­ström, som tagit ini­ti­a­ti­vet till kun­skaps– och inspi­ra­tions­da­garna med rubri­ken Natu­ren som coach och ämnet bio­mi­me­tik som bety­der att härma natu­ren för att kon­stru­era smarta tek­niska lös­ningar, kard­bor­re­band är ett av många exempel.

Günt­her Pauli var drag­plåst­ret som loc­kat ent­re­pre­nö­rer, aka­de­mi­ker, fri­tän­kare och fors­kare inom en rad olika bran­scher till Öija­red Aka­demi. Pauli häv­dar att tusen­tal före­tag drivs efter konceptet“the Blue Eco­nomy” i dag. I hans bok beskrivs över 180 olika före­tag som före­bil­der, varav flera är svenska. Trots det är begrep­pet blå eko­nomi täm­li­gen okänt. Det finns olika nät­verk och grup­per i lan­det, men inget bestämt läro­säte i Sve­rige. En kurs star­tar i höst på Mittu­ni­ver­si­tet. Intres­se­rade åker idag till åter­kom­mande som­mar­kur­ser på Uni­ver­si­te­tet i Pecs i södra Ungern. Kur­ser knutna till stif­tel­sen ZERI, där Anders Wijk­man är ord­fö­rande, har hål­lits sedan slu­tet av 90-talet. Nu vill Günt­her Pauli eta­blera ett forum i Sve­rige och före­slår Öija­red Akademi.

–Det lig­ger helt i linje med vår sats­ning på hälso– och mil­jöpro­fil. Beho­vet av grän­sö­ver­skri­dande möten, sprid­ning av kun­skap och inspi­re­rande före­läs­ningar är stort säger Jonas Brand­ström, som dri­ver Öija­red Aka­demi som tidi­gare sam­ver­kat med Cent­rum för Kul­tur och Hälsa vid Göte­borgs Uni­ver­si­tet, Svenska Lant­bruks­u­ni­ver­si­te­tet och Svenska Hälsopromotiongruppen.

TEXT OCH FOTO:

TITTI THORSELL

Notiser om konferensen

SVAMP PÅ KAFFESUMP I VÄSTSVERIGE

Mat­svamp odlad på kaf­fe­sump från lokala restau­ranger och annat avfall från ett kaf­fe­ros­teri i Göte­borg är under upp­start.
–Pro­duk­tio­nen beräk­nas vara igång om ett halvår, säger Mats Görans­son,MGBC.se som till­sam­mans med Tobias Källqvist, Sweco, är pådri­vande för att få igång krets­lopp­s­o­ri­en­te­rade före­tag, bland annat genom utbild­ningar.
En start­sträcka på 3–5 år beräk­nas det ta för att få igång pro­duk­tion av djur­fo­der från göd­sel, slak­te­ri­av­fall och matav­fall. Här hand­lar det om att få fram pro­te­in­rika lar­ver.
–Det är olika per­spek­tiv. Men natu­rens vär­de­ked­jor är också före­ta­gens närings­ked­jor, fram­hål­ler Göransson.

JUTE — EN VASS FIBER

Jute­säc­ken är väl­be­kant, men jutets egen­ska­per är mindre kända. Att det är snabb­väx­ande vass som på 120 dagar blir fyra meter högt och fär­digt för skörd. Dess fib­rer är sega, långa och starka. Drag­håll­fast­het är högre än stål och den väger 1/15 –del av glas­fi­berns vikt. Dess­utom mat­nyt­tig, inne­hål­ler mas­sor av antiox­i­dan­ter och har anti­sep­tiska egen­ska­per — bra till för­band. Bang­la­desh är den största pro­du­cen­ter.
–Jute odlas mel­lan ris­skör­darna då den till­för jor­den näring. 30 mil­jo­ner män­ni­skor job­bar inom jute­in­du­strin, varav hälf­ten med pro­duk­tio­nen. I över 400 år har jute fram­ställts indust­ri­ellt, säger Christina Öster­gren som till­sam­mans Jose­fin Lassbo är pre­sen­te­rade deras före­tag Jute­borg och verk­sam­he­ten Jute-lab.
En verk­sam­het med fokus på att få ut jutet i olika sam­man­hang. Jose­fin visar blå­jean­sen hon bär som består av 30 pro­cent jute och res­ten bomull. Andra exem­pel på pro­duk­ter som kan komma att inne­hålla jute­fi­ber är bil­ka­ros­ser, byg­ge­le­ment, skön­hets­pro­duk­ter och smarta tex­tilier. Just nu på går flera utveck­lings­pro­jekt i Jute– lab som enga­ge­rar 15 små och stora Väst­svenska företag.

 

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *