Pages Navigation Menu

Bullrar om solfångarplanket

Vy2_1298_130705_3

Nu ska Lerum få ett sol­fång­ande bul­ler­plank. Vad ger det i värme? I bästa fall lika myc­ket som en lång­tra­dare med flis. Det världs­u­nika pro­jek­tet är ifrå­ga­satt sam­ti­digt som poli­ti­kerna i Kom­mun­sty­rel­sen ger tum­men upp. 

 – Lägg ned pro­jek­tet! Det anser Karin Poul­sen (fp) leda­mot i kommunfullmäktige. 

Bul­ler­plan­ket med sol­fång­are som ska sät­tas upp mel­lan järn­vä­gen och Göte­borgs­vä­gen, från före­tags­cent­ret Takå­sen till Aspe­da­lens sta­tion, är uppmärksammat.

Inter­na­tio­nellt har Lerum ham­nat på kar­tan. Pro­jek­tet är världs­u­nik, ald­rig tidi­gare har någon gjort ett bul­ler­plank som också kan alstra värme. EU har öpp­nat plån­bo­ken. Bul­ler­skyd­det ska bli en demonstrationsanläggning.

–Vi får väl­digt många frå­gor bland annat från Stor­bri­tan­nien som ser på kom­bi­na­tio­nen fjärr­vär­me­sy­stem och sol­fång­are, säger Hen­rik Bengts­son, pro­jekt­le­dare för Noi­sun. Ett fyn­digt namn som han också är upp­hovs­man till.

Prislap­pen för att bygga plan­ket är beräk­nat till 23 mil­jo­ner kro­nor, varav EU direkt och indi­rekt stöt­tar med 5 mil­jo­ner kronor.

Vad kos­tar ett van­ligt bul­ler­plank i samma längd?

18 mil­jo­ner kro­nor. Det krävs ett spe­ci­ellt grund­ar­bete vid järn­vä­gen, en viss tyngd och massa för att dämpa bull­ret, för­kla­rar Hen­rik Bengtsson.

 EN METER TJOCKT

Plan­ket kom­mer att bli 400 meter långt och drygt en meter tjockt med en 60 pro­cen­tig lut­ning. De gla­sade sol­pa­ne­lerna som lutar kom­mer tågre­se­nä­rerna se, men från den lokala kör­ba­nan möts man av ett till­sy­nes van­ligt träplank, så som det illu­stre­rats på bil­den här intill.

Ytskik­tet, själva sol­fång­ar­gla­set, ska vara i här­dat glas. Man har valt bort det betyd­ligt dyrare alter­na­ti­vet — okross­bart glas. Här­dat ska vara till­räck­ligt starkt.

Hur ljud­däm­pade är planket?

–Direkt berörda är cirka 700 per­so­nerna som bor i områ­det, men en viss bul­ler­däm­pande effekt ska även fås på längre håll. Ljud­ni­vå­erna vari­e­rar i områ­det. Målet är att komma ner till rikt­vär­det 55 decibel.

55 deci­bel är den bak­grund­s­nivå som är okej för att man ska kunna prata i nor­mal samtalston.

GLAD BONUSKALKYL

Sam­ti­digt som plan­ket mins­kar det värsta bull­ret från järn­vä­gen och E20, så fångar det in solens vär­me­strå­lar. Värme som bonus.

–Sol­fång­arna beräk­nas ge mel­lan 250 000 till 400 000 kilo­wat­tim­mar KWH per år i vär­mee­ner­gin, säger Hen­rik Bengtsson.

Vil­ket skulle mot­svara en årlig upp­värm­ning av 15–27 medel­stora villor.

–En gläd­je­kal­kyl. Min bedöm­ning är att vi möj­li­gen kan till­go­do­göra oss 150 000 KWH. Och det vär­mer cirka tio vil­lor, säger Håkan Dani­els­son, VD för Lerum Fjärrvärme.

150 000 KWH utvinns när fjärr­vär­me­ver­ket brän­ner lika myc­ket flis som ryms på en större lång­tra­dare. För fjärr­vär­me­ver­ket mot­sva­rar det cirka 50 000 kro­nor och i kon­su­ment­le­det 120 000 kro­nor. Årli­gen köper ver­ket in 300 lång­tra­dare med flis för att klara sitt åta­gan­det. Nog med siffror.

NEDKYLD VÄRME I AVLOPP

Nu tit­tar vi in i tek­nik­hu­set som ska byg­gas på gräsy­tan intill tåg­sta­tion. Här ska ener­gi­ut­by­tet ske mel­lan plan­kets sol­fång­ar­sy­stem och fjärr­vär­me­ver­kets led­ningar. Om nu fjärr­vär­me­ver­kat kan ta emot sol­vär­men? Om inte, så kyls sol­vär­men ned av en kylan­lägg­ning och över­skotts­vär­men pum­pas ned i avlop­pet. WHOPP!

Det hand­lar om två-tre fak­to­rer och kanske fler som gör att fjärr­vär­me­ver­ket kan vara för­hind­rat eller oför­mö­get att ta hand om vär­men från solfångarna.

Så här fun­ge­rar det: Fjärr­vär­me­ver­kets cirka 5000 kun­der för­vän­tar sig få en sta­bil och säker leve­rans av varm­vat­ten och värme. Där­för har ver­ket olika vär­me­pan­nor för flis, pel­lets, gas och olja. Pan­nor som krä­ver många tim­mar för att vär­mas upp och många tim­mar för att släc­kas ned. På vin­tern används en kom­bi­na­tion av flera pan­nor och på som­ma­ren kör man en av de två fast­bräns­le­pan­norna flis eller pel­lets. Pan­nor som stän­digt står och brinner.

Vär­me­re­gle­ringen styrs av bland annat ute-temperaturen. Vid varma som­mar­da­gar är kun­der­nas vär­me­be­hov mini­malt. Sol­fång­arna ger fram­för allt värme på som­mar­halv­å­ret, men flis­pan­nan kan ald­rig stängas av och ersät­tas med sol­värme, för vad hän­der när solen går i moln eller åsko­väd­ret far fram efter värmeböljan?

BALANSGÅNG

För Håkan Dani­els­son och hans med­ar­be­tare på fjärr­vär­me­ver­ket ses denna sol­vär­men som obe­räk­ne­lig och svår att balan­sera. Dani­els­son beskri­ver det på föl­jande sätt:

–Det är som om det skulle sitta en extern vär­me­le­ve­ran­tör ute i vårt nät och tända upp en panna då och då, utan att slå oss en sig­nal och för­varna. En 25 gra­dig augus­ti­dag med full sol, då körs vår flis­panna på lägsta effekt, på tom­gång. Om det varit varmt i någon vecka har vi san­no­likt utnytt­jat möj­lig­he­ten att acku­mu­lera värme i vår acku­mu­la­tor­tank. Då kan vi inte ta emot någon mer värme.

Då blir det nöd­läge i tek­nik­hu­set, kylan­lägg­ningen slås på så sol­vär­men skic­kas ned i avloppet!

ALTERNATIVET

Sol­cel­ler som ger direkt-el, kan det användas?

–Sol­cel­ler är tunna och fun­ge­rar inte så bra som bul­ler­skydd. Här är själva sol­fång­arna som är däm­pande, säger Hen­rik Bengtsson.

På frå­gan till poli­ti­kerna i Kom­mun­sty­rel­sen om vilka som är för eller emot pro­jek­tet Noi­sun, sva­rar oppo­si­tions­rå­det (s)Dennis Jeryd:

–Det var en enig kom­mun­sty­relse som rös­tade för och det gjorde vi för att det lig­ger i linje med vår vision och att det är ett intres­sant pro­jekt att kom­bi­nera bul­ler­skydd med sol­fång­are. Det fanns frå­gor kring avsätt­ning för ener­gin, men det tror jag är lämp­ligt att ta med i den kom­mande explo­a­te­ringen av Aspe­da­len för att använda vär­mee­ner­gin där.

 KRITISK MP – ÄNDÅ JA

Ruther-Fridholm-220x300Rut­ger Frid­holm (mp) är kri­tisk till pro­jek­tet Noi­sun, men säger ändå JA.

Kri­tisk till sol­fångar­plan­ket mil­jö­par­tis­ten Rut­ger Frid­holm, som ändå sagt ja i kommunstyrelsen.

–I prin­cip är jag posi­tiv till sol­fång­are, men sät­tet man gör det på är fel. Ursprungsiden var att sätta sol­fång­are på plan­ket till södra Lerum. Det skulle ge mer, säger Frid­holm och fortsätter:

–Det är inte rätt att koppla ihop det med fjärr­vär­me­ver­ket. Anpass­ningen är svår, dess­utom är ver­kets vat­ten som går in i sol­fång­arna ganska varmt, 75 gra­der. Sol­fång­are fun­ge­rar bäst när det utgår från kal­lare vat­ten, 10–15 gra­der. En bättre effekt kan bli möj­lig om det istäl­let kan värma det nya pla­ne­rade bostads­om­rå­det i Aspedalen.

SAMHÄLLSNYTTAN

Poli­ti­kerna i kom­mun­sty­rel­sen säger alltså JA till något som kanske kan använ­das för upp­värm­ning i fram­tida bostä­der. De säger fram­förallt JA till bul­ler­dämp­ning och här är beho­vet stort. Och som påpe­kas i en av kom­mu­nens skrivelser:

”Sam­hälls­nyt­tan av sänkta bul­ler­ni­våer, är betyd­ligt högre än de intäk­ter man kan räkna med från solenergi.”

Vad menas med samhällsnytta?

Här ett aktu­ellt exem­pel: Det 1600 meter långa plan­ket på andra sidan E20, det mot södra Lerum, kos­tade sam­man­lagt 40 mil­jo­ner kro­nor (varav Tra­fik­ver­ket sva­rade för 10 mil­jo­ner). Åtgär­den mins­kade anta­let bul­ler­störda med cirka 100 per­so­ner. I dag är 3600 per­so­ner störda av bull­ret i kom­mu­nen, det fram­går av Visions­rap­por­ten 2013. Där står vad det ger för samhällsnytta:

”Det mins­kade anta­let bul­ler­störda beräk­nas ge en sam­hälls­e­ko­no­misk bespa­ring på unge­fär 800 000 kro­nor, i form av mins­kad sjuk­från­varo, mins­kat pro­duk­tions­bort­fall, mins­kad sjuk­vård med mera per år.”

VILL HA UTVÄRDERING

Karin_PoulsenKarin Poul­sen (fp) är starkt kri­tisk till pro­jek­tet Noisun–

–Ett hundra per­so­ner! Det mot­sva­rar unge­fär 30–40 hus­håll. Detta plank är en besvi­kelse, en effek­tiv bar­riär som skil­jer oss från cent­rum, men bul­ler­ni­vån är fort­fa­rande besvä­rande. Jag tyc­ker man ska utvär­dera det södra plan­ket innan vi inve­ste­rar i fler plank, säger Karin Poul­sen (fp) leda­mot i kommunfullmäktige.

– Lägg ned pro­jek­tet Noi­sun! De utlägg som hit­tills gjorts kan ses som lär­pengar, säger hon.

Karin Poul­sen med flera, är kri­tiska till Noi­sun. Det slut­gilltiga beslu­tet är ännu inte tagit, det vill säga den eko­no­miska inve­ste­ringen.  Vid kom­mun­sty­rel­sens senaste sam­man­träde framkom:

–Det finns 5 mil­jo­ner i årets inve­ste­rings­bud­get och res­ten (13 Mkr) flyt­tas från 2015 och 2016 års inve­ste­rings­bud­ge­tar. Kom­mun­sty­rel­sen beslu­tade att före­slå Kom­mun­full­mäk­tige att fatta det beslu­tet, så det är alltså KFsom fat­tar själva beslu­tet, upp­ger Den­nis Jeryd.

Hit­tills har pro­jek­tet Noi­sun kostat fem mil­jo­ner kro­nor i pla­ne­ring och utredningar.

TEXT: TITTI THORSELL

Mer om bullerplanket

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *