Pages Navigation Menu

Göran fångade Göteborgs själ

– Stadens viktigaste roll är att vara mötesplats. Folk brukar le när jag säger att city är en scen för livets teater, men så är det, säger Göran Wallin stillsamt men med glöd. Under drygt 20 år var han arkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg och hans arbete bakom kulisserna finns på många ställen i stan.

TEXT: Titti THORSELL

Vad är det Gustav II Adolf pekar på där han står staty på sitt torg? Den nyfikne besökaren kan följa riktningen på hans finger och se stenläggningen som visar kartan över city innanför vallgravarna. Idén med en karta kom från stjärnarkitekten Gunnar Asplund någon gång på 1920 – 30-talet. Asplunds karta som omfattade hela torget hamnade i malpåse. Göran Wallin dammade av idén, men gjorde en mindre karta som bara upptar en kvadrat av torget och i den riktning kungen pekar.

Jag skrev denna artikel i Göteborgs Posten i samband med Göran Wallin fyllde 75 år 2011 (se den här klicka Arkitekten och staden).  Ett år senare den 10 oktober hedras han  med ELNA BENGTSSON-Priset  2012.

” …. på grundval av hans vidsynta och långsiktigt framtidsinriktade stadsbyggnadsvision, med stark och omsorgsfulla hänsyn till bevarande av befintlig bebyggelse i Göteborgs centrum….”

Läs fortsättning på artikel:

– Gustavs Adolfs torg är ett högtidstorg som ligger och väntar på de stora ögonblicken i stadens historia; stadsbesök, demonstrationer och den årliga julbasaren, säger Göran. Han hade gärna sett ett kafé i rådhuskällaren på hörnet mot kanalen för att skapa den klassiska italienska-piazza-känslan som är platsens förebild.

Görans yrkesliv såväl som fritid, även idag med pensionärens fria tid, kretsar kring arkitektur och att bygga hus. Hemmet, är den lilla villan i Härlanda vid Tågmästaregatan. Det hus som hans föräldrar på ålders höst köpte och som Göran i samband med faderns död och sin egen skilsmässa flyttade till, har han totalrenoverat. Snickrandet har fortsatt på sommarstället på Tjörn, som idag består av tre små hus varav ett är en liten snickarbod.  Hammare, spik och såg, verkar vara lika naturliga för honom som ritpenna och skissblock.

– Pappa var maskinist. På fritiden ägnade han sig åt praktiskt och skapande arbete. Jag har fått hans händiga handlag. Det bara finns där. Jag gillar fundera ut och rita vad jag ska bygga, för att sedan se om det blir så.

I hallen, där den nya braskaminen installerats på rätt plats i det korsbyggda huset för att ge optimal värmespridning, hänger prydligt inramade fotografier på en hel vägg. Foton han tagit på städer i Sydamerika, Asien, Amerika och även Europa. De beskriver hus och natur men framförallt stadsmiljöer. Han har en genuin passion för stadsbyggnad.

Viktiga lejon

Åter till hjärtat av gamla Göteborg, snett mitt emot Gustavs Adolfs torg ligger Brunnsparken, en plats som engagerat Göran. Den pulserande kollektivtrafikens knutpunkt, med Fontänbron och Lejontrappan. Trappan ned till kanalen med de två bronslejonen som idag blivit en symbol för Göteborg, är också ett andningshål, en plats att pausa vid. Här kan just det oväntade mötet ske, det som Göran tycker man ska bejaka. För att skapa den rätta atmosfären och historiska klangen – på 1600-talet fanns en bro här med fyra lejon – har han personligen gått runt hos näringslivet och ”tiggt” ihop pengar till de två nygjorda lejonen i brons.

– Göteborg har storstadens mångfald och småstadens charm. Man kan promenera runt och alltid uppleva något nytt, säger urgöteborgaren uppväxt i en liten hyreslägenhet i ett landshövdingehus på Lagmansplatsen i Kålltorp.

Efter examen på Chalmers var det jobb som husarkitekt, varav många år hos professor Johannes Olivegren. Det var professorn som lärde honom att arkitektur och inte minst stadsplanering är mer än att gestalta vackra funktionella byggnader och platser. Det gäller att se och fånga stadens karaktär och själ. Men också att utveckla stadens själ. Områden och gator måste vara attraktiva för att ge vitalitet och trivsel. Näringsliv, handel, boende, turism och det socialpsykologiska livet i ett paket.

Offentliga miljöer måste kunna svara upp till människors olika behov och humör; som att vilja vara synlig eller anonym, åskådare eller aktör. Precis som individen är staden i ständig utveckling och ska så vara, men förändringen får inte ske utan den historiska förankringen om så bara med ett litet fragment. Ett sådant litet fragment är de två mansfigurer som sitter fast på husfasaden utanför butiken Shock mitt emot Palace på Södra Hamngatan. Ett minne från Grand Hotell som revs 1970.  Göran då anställd på arkitektbyrå slog vakt om figurerna och fick med dem på ritningarna till den nya byggnaden.

Människan före bilen

Intresset för staden ledde honom till stadsbyggnadskontoret i Västerås och senare Halmstad. Efter fem års pendlande fick han jobb i Göteborg på stadsbyggnadskontoret 1980. Som nyanställd kom Göran med ett nytt slags tänkande vad gäller planering. Vid den tiden var arbetet präglat av miljonprogrammet, man ville riva gamla hus och bygga modernt, samtidigt hade vinden vänt. Det fanns en opinion mot rivningshysterin.  Göran föreslog att kommunen i stället för att på traditionellt vis diktera en ny översiktplan för centrum borde samarbeta med fastighetsägarna och fråga dem hur de ville ha det. Det var ett nytt och ovanligt initiativ från maktens boningar.  Sagt och gjort, han och en kollega knackade dörr och mötte många förvånande miner.  Bit för bit betade man igenom innerstaden.

– Då dominerade trafiken. Bilen planerade staden. Vi fick politikerna och de styrande att förstå att det istället var för människorna vi planerade staden, säger Göran.

Det var i den vevan han träffade en eldsjäl för bevarande, fastighetsägaren Christer Harling. Dessa två blev drivande till att Vallgatan blev gårdsgata; att ombyggnadskostnaden delades mellan kommunen och fastighetsägarna och att Vallgatan fått flera efterföljare. Göran är visionären som gärna håller i taktpinnen, men utan duktiga och inspirerande medarbetare, chefer och kolleger, blir det ingen musik. Och utan människor ingen levande stad. Det är tillsammans vi skapar historia och bygger framtiden, resonerar jubilaren Göran Wallin. /Titti Thorsell

 

Några andra exempel där Göran Wallin lyft detaljer:

  • De höga gamla lyktstolparna som står vid Kungsportsplatsen spårvagnshållplats, räddades från tippen.  De har stått på vardera sidan om nedgången till den numera nedlagda offentliga toaletten som kallades Kabinetten vid Brunnsparken.
  • Gångbron över leden från Navigationskolan till Operan och Kajskjul 8. Funktionell.
  • Utsiktstornet vid kajen framför Operan och båten Marieholm som ger barnen en plats att kika från, har dubbel funktion. Inuti byggnaden finns en transformatorstation – sådana byggnader förfular ofta miljö, men inte här.

 

Görans fem favoritplatser i Göteborg

Förutom många platser som han varit med att lyfta fram i Göteborg, inte minst Lejontrappan, gillar han:

1.  Domkyrkoplan i City. En lugn, vacker och stämningsfull oas mitt i shoppingvimlet.

2.  Masthuggskyrkans terrass. Kyrkan är ett fint landmärke. Platsen har en makalös utsikt med Göteborgs själ nedanför ens fötter.

3.  Olskrokstorget. Här sjuder torghandeln och på gatorna runt omkring finns massor av spännande småbutiker. Tillsammans med spårvagnar, bussar och bilar skapas här ett gemytligt stadsliv.

4.  Naturhistoriska museet. Jag tar gärna mina barnbarn dit för att titta på Malmska valen.

5.  Fiskebäcks fiskehamn. En urnäring för Göteborg. Ett utflyktsmål. Det är fascinerande att se dessa stora fiskebåtar och sedan gå till räkmackecaféet som sköts av rara funktionshindrade ungdomar.

 

Läs artikeln från GÖTEBORGS POSTEN Arkitekten och staden

Komplettera med artikeln “Från Bakgata till Trendgata “ som publicerades i BYGGNADSKULTUR 2.12

TEXT och BILD: Titti THORSELL

 

 

 

 

 

 

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *